Teatermåndag

Har just haft teatermöte hemma hos mig. Vi läste Stjärnornas fiende av Wyndham Lewis. Ojoj vilken kavalkad av ord... Jag har försökt läsa den själv tidigare för att se om man kan göra något av den. Har fantiserat om att göra något liknande Picassos Åtrån fångad i svansen igen. Eftersom jag har väldigt svårt att läsa pjäser för mig själv så har jag inte fått helt klart för mig förrän nu att det nog är omöjligt att få till en bra föreställning av det här vorticistiska verket, den fantastiska inledningen till trots. Kanske kan man göra en dans...

Katt på hett plåttak som jag såg i fredags var ingen höjdare. Lars Ring var förstås mer eller mindre lyrisk. Han gillar ju sån där amerikansk tråkteater som spelas på sedvanligt storasceniskt "spela orden"-sätt. Ingegärd Waaranperä gillade den också. Utmanande var det inte. Man kände inte att tolkningen gjorts i nutid. Man kände inte tolkningen så mycket överhuvud taget. Kompetent var det så klart. Musikinslagen var väldigt fina. Jag önskade lite att pjäsen skulle bli till en konsert. Eva Röse hade högre (bättre) tempo än de andra. Jag blir lika förvirrad varje gång jag kommer på att Marika Lindström var en av mina idoler när jag var ganska mycket yngre än vad jag är nu, alltså när hon var Karin Fors i Varuhuset. Stefans recension kommer att gå att läsa i Kom Ut förr eller senare.

Fantastiskt skönt att jag ska åka till Teneriffa om en vecka. Topp-ett på Karins impulsivitetslista någonsin tror jag.